Funksiya grafigini yasang


@MATEMATIKA979020397 | ASROROV ISAK URAZBOYEVICH | O‘RAZBOYEV JAHONGIR ISOQ O’G’LI



Download 2,45 Mb.
Pdf ko'rish
bet2/12
Sana09.07.2022
Hajmi2,45 Mb.
#765071
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   12
Bog'liq
11 sinf imtihon biletlari yechimi 2021 2022 o\'quv yili uchun

@MATEMATIKA979020397 | ASROROV ISAK URAZBOYEVICH | O‘RAZBOYEV JAHONGIR ISOQ O’G’LI 
ASROROV ISAK URAZBOYEVICH TELEGRAM MANZIL : @MATEMATIKA979020397 8 
 
5. Kesik konusga shar ichki chizilgan. Kesik konus asoslari aylanalarining
 
uzunliklari 
𝟖𝝅 𝒄𝒎
 va 
𝟏𝟎𝝅 𝒄𝒎
 ga teng boʻlsa, shar radiusini toping. 
𝐵𝐸 = √𝐴𝐵
2
− 𝐴𝐸
2
= √9
2
− 1
2
= √81 − 1 = √80 = √16 ∙ 5 = 4√5 𝑐𝑚 ;
𝐵𝐸 = 𝑂
1
𝑂
2
= 4√5 𝑐𝑚 ; 𝑅
𝑠ℎ𝑎𝑟
=
𝐵𝐸
2
=
4√5 𝑐𝑚
2
= 2√5 𝑐𝑚 . 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 2√5 𝑐𝑚.
4 – BILET 
 
1. Koʻphadni koʻpaytuvchilarga ajrating:
 
(𝒙
𝟐
+ 𝒙)
𝟐
− 𝟖 ∙ (𝒙
𝟐
+ 𝒙) + 𝟏𝟐 .
 
(𝑥
2
+ 𝑥)
2
− 8 ∙ (𝑥
2
+ 𝑥) + 12 ; 𝑥
2
+ 𝑥 = 𝑡 ;
𝑡
2
− 8𝑡 + 12 = 𝑡
2
− 6𝑡 − 2𝑡 + 12 = 𝑡 ∙ (𝑡 − 6) − 2 ∙ (𝑡 − 6) = (𝑡 − 2) ∙ (𝑡 − 6) =
= (𝑥
2
+ 𝑥 − 2) ∙ (𝑥
2
+ 𝑥 − 6) = (𝑥 + 2) ∙ (𝑥 − 1) ∙ (𝑥 + 3) ∙ (𝑥 − 2). 
 
2. Savatda 
𝟓
ta qizil
𝟒
ta sariq, 
𝟒
ta oq gul bor. 
𝟐
ta qizil, 
𝟐
ta oq, 
𝟐
ta sariq
 
guldan iborat boʻlgan guldastani necha xil usulda tayyorlash mumkin. 
𝐶
5
2
∙ 𝐶
4
2
∙ 𝐶
4
2
=
5!
2! ∙ (5 − 2)!

4!
2! ∙ (4 − 2)!

4!
2! ∙ (4 − 2)!
=
5!
2! ∙ 3!

4!
2! ∙ 2!

4!
2! ∙ 2!
=
=
1 ∙ 2 ∙ 3 ∙ 4 ∙ 5
1 ∙ 2 ∙ 1 ∙ 2 ∙ 3

1 ∙ 2 ∙ 3 ∙ 4
1 ∙ 2 ∙ 1 ∙ 2

1 ∙ 2 ∙ 3 ∙ 4
1 ∙ 2 ∙ 1 ∙ 2
=
4 ∙ 5
1 ∙ 2

3 ∙ 4
1 ∙ 2

3 ∙ 4
1 ∙ 2
=
20
2

12
2

12
2
=
= 10 ∙ 6 ∙ 6 = 10 ∙ 36 = 360 . 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 360 𝑥𝑖𝑙 𝑢𝑠𝑢𝑙𝑑𝑎 𝑡𝑎𝑦𝑦𝑜𝑟𝑙𝑎𝑠ℎ 𝑚𝑢𝑚𝑘𝑖𝑛.
𝐶
1
= 8𝜋 𝑐𝑚 ; 𝐶
2
= 10𝜋 𝑐𝑚 . 𝑅
𝑠ℎ𝑎𝑟
=?
2𝜋𝑅
1
= 𝐶
1
; 2𝜋𝑅
1
= 8𝜋 ; 𝑅
1
= 4 𝑐𝑚 ; 
2𝜋𝑅
2
= 𝐶
2
; 2𝜋𝑅
2
= 10𝜋 ; 𝑅
2
= 5 𝑐𝑚 ;
𝐵𝐶 = 2𝑅
1
= 2 ∙ 4 𝑐𝑚 = 8 𝑐𝑚 ;
𝐴𝐷 = 2𝑅
2
= 2 ∙ 5 𝑐𝑚 = 10 𝑐𝑚 ;
𝐴𝐸 = 𝑅
2
− 𝑅
1
= 5 𝑐𝑚 − 4 𝑐𝑚 = 1 𝑐𝑚 ; 𝐴𝐵 = 𝐶𝐷 ;
𝐴𝐵 + 𝐶𝐷 = 𝐵𝐶 + 𝐴𝐷 ; 𝐴𝐵 + 𝐴𝐵 = 8 𝑐𝑚 + 10 𝑐𝑚 ;
2𝐴𝐵 = 18 𝑐𝑚 ; 𝐴𝐵 = 9 𝑐𝑚 ;


@MATEMATIKA979020397 | ASROROV ISAK URAZBOYEVICH | O‘RAZBOYEV JAHONGIR ISOQ O’G’LI 
ASROROV ISAK URAZBOYEVICH TELEGRAM MANZIL : @MATEMATIKA979020397 9 
 
3.
𝒇(𝒙) =
𝟐
𝒙−𝟑
+ 𝟒
 
funksiya grafigini yasang.
 
𝑓(𝑥) =
2
𝑥 − 3
+ 4 ; 𝑥 − 3 ≠ 0 ; 𝑥 ≠ 3 ; 
𝑥
−4
−3
−2
−1
0
1
2
3
4
5
6
7
𝑦
3,71 3,66 
3,6 
3,5 
3,33 


𝑀𝑢𝑚𝑘𝑖𝑛
𝑒𝑚𝑎𝑠


4,66 
4,5 
 
4. Muntazam sakkizburchak va oltiburchaklarning eng katta diagonallari teng. 
Ularning yuzlari nisbatini toping. 
𝑘 =
𝑆
𝐴𝐵𝐶𝐷𝐸𝐹𝐺𝐻
𝑆
𝐴𝐵
1
𝐶
1
𝐸𝐷
1
𝐸
1
=
2√2 ∙ 𝑅
2
3√3
2 ∙ 𝑅
2
=
4√2
3√3
=
4√2 ∙ √3
3√3 ∙ √3
=
4√6
9
. 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 𝑘 =
4√6
9
.
 
𝑎 = 𝐴𝐵 = 𝐵𝐶 = 𝐶𝐷 = 𝐷𝐸 = 𝐸𝐹 = 𝐹𝐺 = 𝐺𝐻 = 𝐻𝐴 ;
𝑏 = 𝐴𝐵
1
= 𝐵
1
𝐶
1
= 𝐶
1
𝐸 = 𝐸𝐷
1
= 𝐷
1
𝐸
1
= 𝐸
1
𝐴 ;
𝑑
𝐴𝐵𝐶𝐷𝐸𝐹𝐺𝐻
= 𝑑
𝐴𝐵
1
𝐶
1
𝐸𝐷
1
𝐸
1

𝑎
6
= 𝑅
6
; 𝑎
8
= 𝑅√2 − √2 ;
𝑆
𝐴𝐵
1
𝐶
1
𝐸𝐷
1
𝐸
1
=
3√3
2
∙ 𝑅
2
; 𝑆
𝐴𝐵𝐶𝐷𝐸𝐹𝐺𝐻
= 2√2 ∙ 𝑅
2
;


@MATEMATIKA979020397 | ASROROV ISAK URAZBOYEVICH | O‘RAZBOYEV JAHONGIR ISOQ O’G’LI 
ASROROV ISAK URAZBOYEVICH TELEGRAM MANZIL : @MATEMATIKA979020397 10 
 
5. Tekislikda yotmaydigan nuqtadan tekislikka uzunliklari 
𝟏𝟐 𝒄𝒎
dan va
 
orasidagi burchak 
𝟔𝟎° 
ga teng boʻlgan ikkita ogʻmalar oʻtkazilgan. Agar
 
ogʻmalarning tekislikdagi proyeksiyalari oʻzaro perpendikulyar boʻlsa,
 
nuqtadan tekislikkacha boʻlgan masofani toping. 
𝐵𝐷
2
+ 𝐷𝐶
2
= 𝐴𝐶
2
; 𝐵𝐷
2
+ 𝐵𝐷
2
= 12
2
; 2 ∙ 𝐵𝐷
2
= 144 ; 𝐵𝐷
2
=
144
2
;
𝐵𝐷
2
= 72 ; 𝐵𝐷 = √72 = √36 ∙ 2 = 6√2 𝑐𝑚 ;
𝐴𝐷 = √𝐴𝐵
2
− 𝐵𝐷
2
= √12
2
− (6√2)
2
= √144 − 72 = √72 = 6√2 𝑐𝑚 .
𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 𝐴𝐷 = 6√2 𝑐𝑚 .
 
5 – BILET 
1. 
𝟓𝒙
𝟐
− 𝟐𝟗𝒙 + 𝟐𝟎 ≤ 𝟎
tengsizlikning butun yechimlari oʻrta arifmetigini 
toping. 
5𝑥
2
− 29𝑥 + 20 ≤ 0 ; 5𝑥
2
− 25𝑥 − 4𝑥 + 20 ≤ 0 ; 
5𝑥 ∙ (𝑥 − 5) − 4 ∙ (𝑥 − 5) ≤ 0; (5𝑥 − 4) ∙ (𝑥 − 5) ≤ 0 ; {
5𝑥 − 4 ≥ 0
𝑥 − 5 ≤ 0 

→ {
5𝑥 ≥ 4
𝑥 ≤ 5
→ { 𝑥 ≥
4
5
𝑥 ≤ 5
→ {
𝑥 ≥ 0,8
𝑥 ≤ 5
→ 0,8 ≤ 𝑥 ≤ 5 .
[ 0,8 ; 5 ] 𝑏𝑢𝑡𝑢𝑛 𝑦𝑒𝑐ℎ𝑖𝑚𝑙𝑎𝑟𝑖 ∶ 1, 2, 3, 4, 5 .
𝑥̅ =
1 + 2 + 3 + 4 + 5
5
=
15
5
= 3 . 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 𝑥̅ = 3.
𝐴𝐵 = 𝐴𝐶 = 12 𝑐𝑚 ; ∠𝐵𝐴𝐶 = 60° ; ∠𝐵𝐷𝐶 = 90° ;
𝐴𝐵 = 𝐴𝐶 𝑏𝑜ʻ𝑙𝑠𝑎, ∆𝐵𝐴𝐶 𝑑𝑎𝑛 ∠𝐴 = 60° 𝑏𝑜ʻ𝑙𝑠𝑎,
𝐴𝐵𝐶 − 𝑚𝑢𝑛𝑡𝑎𝑧𝑎𝑚 𝑢𝑐ℎ𝑏𝑢𝑟𝑐ℎ𝑎𝑘 𝑏𝑜ʻ𝑙𝑎𝑑𝑖 . 𝐵𝑢𝑛𝑑𝑎𝑛,
𝐵𝐶 = 12 𝑐𝑚 𝑒𝑘𝑎𝑛𝑙𝑖𝑔𝑖 𝑘𝑒𝑙𝑖𝑏 𝑐ℎ𝑖𝑞𝑎𝑑𝑖. 𝐴𝐵 = 𝐴𝐶 𝑑𝑎𝑛
𝑝𝑟𝑜𝑦𝑒𝑘𝑠𝑖𝑦𝑎𝑙𝑎𝑟𝑖 𝐵𝐷 = 𝐷𝐶 𝑒𝑘𝑎𝑛𝑙𝑖𝑔𝑖 𝑘𝑒𝑙𝑖𝑏 𝑐ℎ𝑖𝑞𝑎𝑑𝑖.


@MATEMATIKA979020397 | ASROROV ISAK URAZBOYEVICH | O‘RAZBOYEV JAHONGIR ISOQ O’G’LI 
ASROROV ISAK URAZBOYEVICH TELEGRAM MANZIL : @MATEMATIKA979020397 11 
 
2. 
𝒃
𝟒
− 𝟗𝒃
𝟐
+ 𝒃
𝟑
− 𝟗𝒃
𝟏
= 𝟎
shartni qanoatlantiruvchi va hadlari musbat 
sonlardan iborat boʻlgan geometrik progressiya maxrajini toping. 
𝑏
4
− 9𝑏
2
+ 𝑏
3
− 9𝑏
1
= 0 ; 𝑞 > 0 . 𝑞 =?
𝑏
2
= 𝑏
1
∙ 𝑞 ; 𝑏
3
= 𝑏
1
∙ 𝑞
2
; 𝑏
4
= 𝑏
1
∙ 𝑞
3
.
𝑏
1
∙ 𝑞
3
− 9 ∙ 𝑏
1
∙ 𝑞 + 𝑏
1
∙ 𝑞
2
− 9 ∙ 𝑏
1
= 0 ; 𝑏
1
∙ (𝑞
3
− 9 ∙ 𝑞 + 𝑞
2
− 9) = 0 ;
𝑏
1
∙ (𝑞 ∙ (𝑞
2
− 9) + (𝑞
2
− 9)) = 0 ; 𝑏
1
∙ (𝑞 + 1) ∙ (𝑞
2
− 9) = 0 ;
(𝑞 + 1) ∙ (𝑞
2
− 9) = 0 ; {
𝑞 + 1 = 0
𝑞
2
− 9 = 0
→ {
𝑞 = −1
(𝑞 + 3)(𝑞 − 3) = 0

→ {
𝑞 = −1
𝑞 + 3 = 0
𝑞 − 3 = 0
→ {
𝑞 = −1
𝑞 = −3
𝑞 = 3
→ 𝑞 > 0 𝑏𝑜ʻ𝑙𝑔𝑎𝑛𝑑𝑎 𝑚𝑢𝑠𝑏𝑎𝑡 𝑞 = 3 .
𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: ℎ𝑎𝑑𝑙𝑎𝑟𝑖 𝑚𝑢𝑠𝑏𝑎𝑡 𝑠𝑜𝑛𝑙𝑎𝑟𝑑𝑎𝑛 𝑖𝑏𝑜𝑟𝑎𝑡 𝑏𝑜ʻ𝑙𝑔𝑎𝑛 𝑔𝑒𝑜𝑚𝑒𝑡𝑟𝑖𝑘 𝑝𝑟𝑜𝑔𝑟𝑒𝑠𝑠𝑖𝑦𝑎
𝑚𝑎𝑥𝑟𝑎𝑗𝑖 𝑞 = 3 .
 
3. Soddalashtiring:
(𝒄𝒕𝒈 𝟒𝟒°+𝒕𝒈 𝟐𝟐𝟔°)∙𝐜𝐨𝐬 𝟒𝟎𝟔°
𝐜𝐨𝐬 𝟑𝟏𝟔°
+ 𝒕𝒈 (−𝟒𝟎𝟓°) .
 
(𝑐𝑡𝑔 44° + 𝑡𝑔 226°) ∙ cos 406°
cos 316°
+ 𝑡𝑔 (−405°) =
=
(𝑐𝑡𝑔 44° + 𝑡𝑔 (270° − 44°)) ∙ cos(450° − 44°)
cos(360° − 44°)
− 𝑡𝑔 405° =
=
(𝑐𝑡𝑔 44° + 𝑐𝑡𝑔 44°) ∙ sin 44°
cos 44°
− 𝑡𝑔 (360° + 45°) =
=
2 ∙ 𝑐𝑡𝑔 44° ∙ sin 44°
cos 44°
− 𝑡𝑔 45° =
2 ∙
cos 44°
sin 44°
∙ sin 44°
cos 44°
− 1 =
2 ∙ cos 44°
cos 44°
− 1 =
= 2 − 1 = 1 . 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 1 .
4. Uchburchakning 
𝟏𝟖
va 
𝟏𝟐
ga teng boʻlgan medianalari orasidagi burchak 
𝟏𝟐𝟎°
 . Shu uchburchakning yuzini toping. 
𝐴𝑂 = 2𝑥 = 2 ∙ 4 = 8 ; 𝑂𝐸 = 𝑥 = 4 . 2) 𝐶𝑂 ∶ 𝑂𝐷 = 2 ∶ 1 ; 𝐶𝑂 = 2𝑥 ;
𝑂𝐷 = 𝑥 ; 𝐶𝑂 + 𝑂𝐷 = 𝐶𝐷 ; 2𝑥 + 𝑥 = 18 ; 3𝑥 = 18 ; 𝑥 = 6 ;
𝐵𝑒𝑟𝑖𝑙𝑔𝑎𝑛: 𝐴𝐸 = 12 ; 𝐶𝐷 = 18 ; ∠𝐴𝑂𝐶 = 120° .
 
𝑇𝑜𝑝𝑖𝑠ℎ 𝑘𝑒𝑟𝑎𝑘: 𝑆
𝐴𝐵𝐶
=?
1) 𝐴𝑂 ∶ 𝑂𝐸 = 2 ∶ 1 ; 𝐴𝑂 = 2𝑥 ; 𝑂𝐸 = 𝑥 ;
𝐴𝑂 + 𝑂𝐸 = 𝐴𝐸 ; 2𝑥 + 𝑥 = 12 ; 3𝑥 = 12 ; 𝑥 = 4 ;


@MATEMATIKA979020397 | ASROROV ISAK URAZBOYEVICH | O‘RAZBOYEV JAHONGIR ISOQ O’G’LI 
ASROROV ISAK URAZBOYEVICH TELEGRAM MANZIL : @MATEMATIKA979020397 12 
 
𝐶𝑂 = 2𝑥 = 2 ∙ 6 = 12 ; 𝑂𝐷 = 𝑥 = 6 .
𝑆
𝐴𝑂𝐶
=
1
2
∙ 𝐴𝑂 ∙ 𝐶𝑂 ∙ sin 120° =
1
2
∙ 8 ∙ 12 ∙
√3
2
= 4 ∙ 6 ∙ √3 = 24√3 ; 
𝑆
𝐶𝑂𝐸
=
1
2
∙ 𝐶𝑂 ∙ 𝑂𝐸 ∙ sin 60° =
1
2
∙ 12 ∙ 4 ∙
√3
2
= 6 ∙ 2 ∙ √3 = 12√3 ; 
𝑆
𝐴𝐸𝐶
= 𝑆
𝐴𝑂𝐶
+ 𝑆
𝐶𝑂𝐸
= 24√3 + 12√3 = 36√3 ;
𝑆
𝐴𝐵𝐶
= 2 ∙ 𝑆
𝐴𝐸𝐶
= 2 ∙ 36√3 = 72√3 . 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 𝑆
𝐴𝐵𝐶
= 72√3 (𝑘𝑣. 𝑏𝑖𝑟𝑙𝑖𝑘).
 
5. Qirrasi
𝒂
ga teng boʻlgan muntazam tetraedr balandligini toping. 
𝑎 = 𝑅√3 ; 𝑅 =
𝑎
√3
; ℎ = 𝑆𝑂 = √𝑎
2
− 𝑅
2
= √𝑎
2
− (
𝑎
√3
)
2
= √𝑎
2

𝑎
2
3
=
= √
3 ∙ 𝑎
2
− 𝑎
2
3
= √
2 ∙ 𝑎
2
3
= 𝑎 ∙ √
2
3
= 𝑎 ∙
√2
√3
= 𝑎 ∙
√2 ∙ √3
√3 ∙ √3
= 𝑎 ∙
√6
3
=
𝑎√6
3
.
𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: ℎ =
𝑎√6
3
(𝑏𝑖𝑟𝑙𝑖𝑘) .
 
 
 
 
 
 
 
 
𝐵𝑒𝑟𝑖𝑙𝑔𝑎𝑛: 𝑎 = 𝐴𝐵 = 𝐵𝐶 = 𝐴𝐶. ℎ = 𝑂𝑆 =?
𝐴𝑂 = 𝑅 ; 𝐴𝐵 = 𝐵𝐶 = 𝐴𝐶 ; ∠𝐴 = ∠𝐵 = ∠𝐶 = 60° ;
𝑎 = 2𝑅 ∙ sin
180°
3
= 2𝑅 ∙ sin 60° = 2𝑅 ∙
√3
2
= 𝑅 ∙ √3 ;


@MATEMATIKA979020397 | ASROROV ISAK URAZBOYEVICH | O‘RAZBOYEV JAHONGIR ISOQ O’G’LI 
ASROROV ISAK URAZBOYEVICH TELEGRAM MANZIL : @MATEMATIKA979020397 13 
 
6-BILET
 
 
1.
𝟎, 𝟏, 𝟑, 𝟓, 𝟕, 𝟖
 raqamlari yordamida raqamlari takrorlanmaydigan nechta toʻrt 
xonali son yozish mumkin. 
Minglar xonasida 
6
ta raqamdan 5 ta imkoniyat, yuzlar xonasida 
6
ta raqamdan 5 ta 
imkoniyat, oʻnalar xonasida 
6
ta raqamdan 4 ta imkoniyat, birlar xonasida
6
ta
raqamdan 3 ta imkoniyat boʻladi. Demak, 
(𝑛 − 1) ∙ (𝑛 − 1) ∙ (𝑛 − 2) ∙ (𝑛 − 3) = (6 − 1) ∙ (6 − 1) ∙ (6 − 2) ∙ (6 − 3) =
= 5 ∙ 5 ∙ 4 ∙ 3 = 300 . 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 300 𝑡𝑎 𝑡𝑜ʻ𝑟𝑡 𝑥𝑜𝑛𝑎𝑙𝑖 𝑠𝑜𝑛 𝑦𝑜𝑧𝑖𝑠ℎ 𝑚𝑢𝑚𝑘𝑖𝑛.
 
2.
𝒙
𝟏
 va 
𝒙
𝟐
sonlari
𝒙
𝟐
− 𝒂𝒙 + 𝟐𝟎 = 𝟎
tenglamaning ildizlari boʻlib,
𝟏
𝒙
𝟏
+
𝟏
𝒙
𝟐
=
𝟗
𝟐𝟎
 
tenglikni qanoatlantirsa, 
𝒂
 ning qiymatini toping. 
𝑥
2
− 𝑎𝑥 + 20 = 0 ;
1
𝑥
1
+
1
𝑥
2
=
9
20
; {
𝑥
1
+ 𝑥
2
= 𝑎
𝑥
1
∙ 𝑥
2
= 20

𝑥
1
+ 𝑥
2
𝑥
1
∙ 𝑥
2
=
9
20
;
𝑎
20
=
9
20
; 20 ∙ 𝑎 = 20 ∙ 9 ; 𝑎 =
20 ∙ 9
20
; 𝑎 = 9. 𝐽𝑎𝑣𝑜𝑏: 𝑎 = 9 . 
3. 
𝐬𝐢𝐧 (𝟐 𝐚𝐫𝐜𝐬𝐢𝐧
𝟏
𝟑

 
ni hisoblang. 
sin (2 arcsin
1
3
) ; arcsin
1
3
= α ; sin α =
1
3
; sin
2
α + cos
2
α = 1 ;
cos α = √1 − sin
2
α = √1 − (
1
3
)
2
= √1 −
1
9
= √
9 − 1
9
= √
8
9
=
2√2
3
;
sin (2 arcsin
1
3
) = sin 2α = 2 ∙ sin α ∙ cos α = 2 ∙
1
3

2√2
3
=
2
3

2√2
3
=
4√2
9
.
Javob: sin (2 arcsin
1
3
) =
4√2
9




Download 2,45 Mb.

Do'stlaringiz bilan baham:
1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   12




Ma'lumotlar bazasi mualliflik huquqi bilan himoyalangan ©www.hozir.org 2024
ma'muriyatiga murojaat qiling

kiriting | ro'yxatdan o'tish
    Bosh sahifa
юртда тантана
Боғда битган
Бугун юртда
Эшитганлар жилманглар
Эшитмадим деманглар
битган бодомлар
Yangiariq tumani
qitish marakazi
Raqamli texnologiyalar
ilishida muhokamadan
tasdiqqa tavsiya
tavsiya etilgan
iqtisodiyot kafedrasi
steiermarkischen landesregierung
asarlaringizni yuboring
o'zingizning asarlaringizni
Iltimos faqat
faqat o'zingizning
steierm rkischen
landesregierung fachabteilung
rkischen landesregierung
hamshira loyihasi
loyihasi mavsum
faolyatining oqibatlari
asosiy adabiyotlar
fakulteti ahborot
ahborot havfsizligi
havfsizligi kafedrasi
fanidan bo’yicha
fakulteti iqtisodiyot
boshqaruv fakulteti
chiqarishda boshqaruv
ishlab chiqarishda
iqtisodiyot fakultet
multiservis tarmoqlari
fanidan asosiy
Uzbek fanidan
mavzulari potok
asosidagi multiservis
'aliyyil a'ziym
billahil 'aliyyil
illaa billahil
quvvata illaa
falah' deganida
Kompyuter savodxonligi
bo’yicha mustaqil
'alal falah'
Hayya 'alal
'alas soloh
Hayya 'alas
mavsum boyicha


yuklab olish